skip to Main Content

Företagsform

UF-företag har ingen egentlig företagsform eller FO-nummer. UF-företag registreras inte i Patent- och registerstyrelsen (PRH). UF-företag registreras i Ung Företagsamhet rf:s register på den här webbsidan. UF-företagets verksamhet är inte näringsidkande. Om UF-företag säljer varor/tjänster medan programmet pågår, ses verksamheten som deltagarens personliga inkomstförvärvande.

FO-nummer

Företags- och samfundsbeteckningen, dvs. FO-numret är en beteckningen som beviljats företag av Patent- och Registerstyrelsen eller Skatteförvaltningen. Den har sju siffror, bindestreck och kontrolltecken, dvs. formatet 1234567-8. FO-nummer specificerar företag.

UF-företag har inte FO-nummer. UF-företagets verksamhet är en privatpersons självständiga inkomstförvärvande, som inte kräver FO-nummer.

När kan ett UF-företag behöva ett FO-nummer?

Ifall ni säljer produkter till företag kan de i samband med fakturabetalning kräva ett FO-nummer av säljaren. Den allmänna regeln är att UF-företagen kan använda sig av läroinrättningens FO-nummer, om de har fått lov att göra det. Kolla alltid tillståndet från din egen läroanstalt.

Om läroanstaltens FO-nummer inte kan användas, bör läraren ansöka tillstånd att använda Ung Företagsamhet rf:s FO-nummer. FO-numret får inte användas utan skriftligt tillstånd.

När man kan inte använda Ung Företagsamhets FO-nummer?

Ung Företagsamhet rf tillåter inte användning av sitt FO-nummer vid köp av produkter!

I allmänhet kan inköpen till ett UF-företag göras som privatperson. En del av företagen (t.ex. partihandeln) säljer sina produkter bara till andra företag och kräver därför ett FO-nummer. I dessa fall är det bättre att UF-företaget söker en annan partihandel där företaget kan köpa de behövliga produkterna som en privatperson. Ibland då man skaffar varor till UF-företaget kan elevens personbeteckning användas i stället för FO-numret.

OBS! En del företag uppger priset skilt både för företag och privatpersoner. Till de priser som meddelas till företag sätter man i allmänhet till mervärdesskatten. UF-företagen bör dock betala mervärdesskatten och således ändrar inte användningen av FO-nummer priset på tjänsten i det här fallet.

Ansökan om användningsrätt till FO-nummer hos UF

Ifall man inte kan använda sig av läroinrättningens FO-nummer bör läraren för UF-företaget söka om rätt att använda FO-nummer.

Webbverktyg

Vi har samlat länkar till tjänster.

Forum och projektledning

Plattformer för nätdiskussioner är ställen där ni kan upprätthålla interna diskussioner inom gruppen, dela idéer och åsikter samt spara filer.

Kalenderapplikationer och möten

Mjölntjänster

En viktig del av administrationen av information är ofta att en eller flera personer har möjlighet att använda samma filer. Dessutom är det viktigt att säkerhetskopiera viktiga filer ifall hårdskivan kraschar eller datorn försvinner. Ett förnuftigt sätt att sköta säkerhetskopieringen och den gemensamma användningen av filer är att använda någon molntjänst som finns på nätet.

Nedan länkar till några vanliga tjänster.

Datasäkerhet

EU:s nya dataskyddsförordning trädde i kraft i maj 2018. Härefter ska personuppgifter hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen. Här har samlats de viktigaste punkterna ur UF-företagarens synvinkel för att hjälpa företagare att verka i enlighet med den nya dataskyddslagen. Innehållet har uppgjorts av en expert, vicehäradshövding Petri Holopainen från Företagarna i Finland. Bekanta dig med hela guiden på nätet här.

Dataskyddsförordningen (nedan ”dataskyddsförordningen” eller ”förordningen”) benämns även GDPR, dvs. General Data Protection Regulation. Syftet med den är att modernisera regleringen av dataskyddet. Tekniken har gått framåt så mycket att ny reglering behövdes för dataskyddet. Dataskyddsförordningens syfte är att allmänheten ska ha bättre kontroll över sina uppgifter. Förordningen reglerar bland annat insamling, behandling och utlämnande av personuppgifter samt rättigheter och skyldigheter gällande detta. Nästan alla företag hanterar personuppgifter i sin verksamhet. Reglerna är lika för alla företag inom EU oavsett hemort.

Ordlista

Personuppgift

Med personuppgift avses uppgifter som beskriver en person (nedan ”registrerad”) eller dennes egenskaper. Dessutom avses anteckningar om den registrerades levnadsförhållanden, vilka kan kopplas till denne, dennes familj eller personer som bor i samma hushåll som denne. Det kan vara fråga om till exempel kunders, anställdas eller företagskontakters personuppgifter, som namn, adress, telefonnummer eller vilka uppgifter som helst som kan kopplas till enskilda personer.

Med behandling av personuppgifter avses insamlande, lagrande, ordnande, strukturerande, förvarande, redigerande eller ändrande, sökande (till exempel i databas), begäran (till exempel sökning av typen sök-på-sidan) eller användande av personuppgifter.

Register

Med register avses vilken strukturerad datamängd som helst som innehåller personuppgifter, där uppgifter är tillgängliga enligt vissa grunder. Datamängden kan vara centraliserad, utspridd eller delad på funktionella eller geografiska grunder. Det här betyder att uppgifter i registret inte behöver vara på samma ställe fysiskt, utan personuppgifter kan vara utspridda till exempel på olika datorer och olika nationer. Tekniskt kan registret finnas på papper, i en Excelfil eller i programvara som används för administration av kunduppgifter.

Personuppgiftsansvarig

Personuppgiftsansvarig är ett företag som förvarar personuppgifter och som har rätt att bestämma om användningen av personuppgiftsregistret. Med registrerad avses en person vars uppgifter sparats i registret.

Samtycke

Med registrerades samtycke avses vilken som helst frivillig, specificerad, medveten och entydig viljeyttring, med vilken registrerade godkänner behandlingen av personuppgifter. Viljeyttringen kan till exempel vara att registrerade kryssar i en ruta på en webbsida eller då hen fyller i en pappersblankett.

Dataskyddsordlista

I dataskyddsförordningen bestäms sex lagliga grunder för behandling av personuppgifter. Minst en av grunderna nedan ska uppfyllas:

Grunder för hantering av personuppgifter

  1. Samtycke -Samtycke ska ges avsiktligen, dvs. inte genom tigande, färdigt ikryssade rutor eller genom att inte göra något.
  2. Berättigade intressen – Det här innebär att ett ändamålsenligt förhållande av betydelse existerar mellan den personuppgiftsansvarige och registrerade, såsom medlemskap, kundrelation eller arbetsförhållande.
  3. Avtal – Personuppgiftsbehandlingen är lagenlig, då den behövs för uppfyllande av ett avtal där den registrerade är en part.
  4. Lagstadgad förpliktelse – Personuppgiftsbehandling är tillåten då den behövs för uppfyllande av personuppgiftsansvariges lagstadgade förpliktelser. Då behövs inte den registrerades samtycke. Det är fråga om en lagstadgad förpliktelse då arbetsgivare förmedlar arbetstagares löneuppgifter till skattemyndigheten.
  5. Livsviktigt eller allmänt intresse – Personuppgifter kan behandlas då behandlingen behövs för att skydda den registrerades eller en annan fysisk persons livsviktiga intressen. Ett sådant syfte kan vara till exempel att skydda människoliv vid naturkatastrof. Ett företag kan behandla personuppgifter för att till exempel varna människor för en flodvåg.
  6. Offentligt uppdrag – Personuppgifter kan behandlas för att utföra offentliga uppdrag.

Registrerades rättigheter

I dataskyddsförordningen stadgas om registrerades rättigheter. Registrerades rättigheter innebär förpliktelser för personuppgiftsansvarige. Registerade har rätt att:

  1. Få transparent information om behandlingen av personuppgifter
  2. Få åtkomst till egna uppgifter
  3. Rätta till uppgifter
  4. Bli bortglömd dvs. få uppgifter raderade
  5. Överflytta uppgifter från ett system till ett annat
  6. Begränsa behandlingen av uppgifter
  7. Motsätta sig behandling
  8. Motsätta sig automatiska enskilda beslut, inkl. profilering

Företagare ska meddela varje mottagare till vilka personuppgifter utlämnats om personuppgifter rättas, raderas eller om behandlingen begränsas, utom om detta medför oskäligt besvär. Företagare ska meddela dessa mottagare till registrerade, om registrerade begär det.

Då uppgifter insamlas – dataskyddsbeskrivning

Personuppgiftsbehandlingen ska vara transparent och för registrerade ska berättas hur uppgifter  insamlas och hur de används. Uppgifter ska anges koncist, på okomplicerat och tydligt språk. Registrerade ska få uppgifter utan kostnad.

Företaget ska ha en beskrivning av personuppgiftsbehandlingen tillgänglig för registrerade. Enligt förordningen kan uppgifter lämnas skriftligt, muntligt eller digitalt. Till exempel när det gäller deltagande i en utlottning på en mässa och personuppgiftsbehandlingen kan man informerat genom att ge registrerade ett papper med en beskrivning av personuppgiftsbehandlingen.

Då personuppgifter om den registrerade insamlas, ska personuppgiftsansvarige lämna den registrerade följande uppgifter:

  • personuppgiftsbiträdes kontaktuppgifter, om man har ett personuppgiftsbiträde
  • grunden dvs. orsaken till personuppgiftsbehandlingen
  • ändamålet med personuppgiftsbehandlingen samt behandlingens rättsliga grund, dvs. grunden för personuppgiftsbehandlingen
  • personuppgifternas mottagare eller mottagargrupper
  • om personuppgiftsansvarige har för avsikt att lämna ut uppgifter utanför EU
  • registrerade rättighet att begära att personuppgiftsansvarige ger åtkomst till den registrerades personuppgifter samt rättighet att begära att uppgifter rättas eller raderas eller att behandlingen begränsas eller att motsätta sig behandlingen samt rättighet att överflytta uppgifter från ett system till ett annat
  • rätt att ångra samtycket när som helst utan påverkan på lagligheten i behandlingen som utförts med samtycket och före ångrande av samtycket
  • om utlämnande av personuppgifter är lagstadgat, avtalsbaserat eller en förutsättning för avtal
  • är den registrerade tvungen att lämna personuppgifter och vilka är de eventuella följderna om uppgifter inte lämnas
  • om automatiska beslut, dvs. profilering används, väsentliga uppgifter om logiken för behandlingen samt hur betydelsefull behandlingen är och eventuella följder för den registrerade

Informationsskyldigheten betyder i praktiken att företaget ska lämna nämnda information då personuppgifter tas emot. Informationen kan lämnas till exempel som dataskyddsbeskrivning eller på annat sätt på en webbplats, eller uppgifter kan hållas tillgängliga på arbetsplatsens intranet eller som fysiskt exemplar till exempel på anslagstavla.

Dataskydd och direktmarknadsföring

Traditionell direktmarknadsföring

Med traditionell direktmarknadsföring avses direktmarknadsföring per post eller telefon. I Finland får man till en konsument sända direktmarknadsföring med traditionella metoder, tills mottagaren förbjuder det. Konsumenten behöver inte ge sitt samtycke i förväg till traditionell direktmarknadsföring.

Konsumenten ska få information om rättigheten att förbjuda direktmarknadsföring. Information kan ges då en kundrelation eller annan kontakt inleds samt i beskrivningen om behandlingsåtgärder.

Digital direktmarknadsföring

Digital direktmarknadsföring är e-postmeddelanden, sms, röstmeddelanden, ljudmeddelanden och bildmeddelanden. För digital direktmarknadsföring behövs personens samtycke i förväg.

För reklam till företag behövs inget samtycke. Då man ber om samtycke för digital direktmarknadsföring ska digitala kanaler undvikas, såsom sms. Tjänsteleverantören eller produktens säljare ska ge kunden möjlighet att enkelt och utan kostnad förbjuda att kontaktuppgifterna används för insamlade av uppgifter och i samband med varje direktmarknadsföringsmeddelande. Tjänsteleverantören eller produktens säljare ska på ett tydligt sätt informera om möjligheten att förbjuda detta. Registrerade kan förbjuda direktmarknadsföring och ska informeras om att de har denna möjlighet.

Personuppgiftsbiträde

Företagare och personuppgiftsbehandlare ska alltid utnämna ett personuppgiftsbiträde då

  • personuppgitsansvariges och personuppgiftsbehandlarens kärnuppgifter är behandlingsåtgärder som har en karaktär, omfattning och ändamål som förutsätter regelbunden och omfattande följning av registrerade
  • personuppgiftsbehandlingen är omfattande och gäller särskilda personuppgiftsgrupper (som hälsouppgifter, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös övertygelse eller sexuell identitet) eller uppgifter som gäller brott.

Personuppgiftsbiträde behövs inte om det är fråga om till exempel

  • en liten juridisk byrå
  • ett bolag med en läkare

Personuppgiftsbiträde behövs om det är fråga om till exempel

  • säkerhetsföretag som övervakar köpcentrum och offentliga platser
  • läkarstation med omfattande behandling av patientuppgifter
  • head-hunter-företag som profilerar människor.

Väsentligt i beskrivningen är att den registrerade vet vilka uppgifter som förvaras och hur de används.  Beskrivningen ska vara tillgänglig för de som registreras och är registrerade. Till exempel om kunders uppgifter sparas utifrån meddelanden som sänds på kontaktformulär på en webbplats uppstår ett personregister och för personregistret ska uppgöras en register- och dataskyddsbeskrivning.

Källor

Oleellista selosteessa on, että rekisteröity tietää, mitä tietoja hänestä säilytetään ja miten niitä käytetään. Seloste tulee olla rekisteröitävän ja rekisteröityjen luettavissa. Esimerkiksi, jos asiakkaiden tietoja tallennetaan nettisivuilta yhteydenottolomakkeilla lähetetyistä viesteistä, syntyy tiedoista henkilörekisteri, jolle on laadittava rekisteri- ja tietosuojaseloste.

H. Pönkä, Innowise. 2018. GDPR:n mukainen rekisteri- ja tietosuojaselosteen malli. Saatavilla: http://www.innowise.fi/fi/gdprn-mukainen-rekisteri-ja-tietosuojaselosteen-malli/.

E. Penttilä. 2018. Tietosuoja-asetus selkokielellä. Saatavilla: https://www.verkkokauppablogi.fi/tietosuoja-asetus-selkokielella.html.

Källor

H. Pönkä, Innowise. 2018. EU:n yleisen tietosuoja-asetuksen perusteet. Saatavilla: https://www.slideshare.net/hponka/eun-yleisentietosuojaasetuksen-perusteet.

P. Holopainen, Suomen Yrittäjät. 2018. Yrittäjän tietosuojaopas. Saatavilla: https://www.yrittajat.fi/yrittajan-abc/yritystoiminnan-abc/yrittajan-tietosuojaopas-570864.

Tietosuojavaltuutetun toimisto. 2018. Organisaatiot. Saatavilla: https://tietosuoja.fi/organisaatiot.

Immaterialla rättigheter

Immateriella rättigheter (intellectual property, IP) betyder att man har lagstadgad äganderätt till kreativa lösningar av immateriell natur. Till exempel en bildkonstnär har rättigheten till skepnaderna i sina målningar, en ingenjör till sin uppfinning eller en planerare till sina kreationer som hen utvecklat. Företag hittar i allmänhet på ett unikt namn eller logo – och även dessa tillhör immateriella rättigheter.

Ägaren till immateriella rättigheter har beslutanderätt över sin egendom: man kan dela den med andra, bevilja licenser (rätt på vissa villkor) att använda dem eller hindra andra från att använda den. Att sköta immateriella rättigheter kan vara ett viktigt affärsverksamhetsbeslut som påverkar företagets avkastning och verksamhetsmodell.

Patent- och registerstyrelsen har samlat information om varumärkenmönsterskyddpatent och nyttighetsmodeller.

Exempel

Exempel:

En designer kan skapa en unik form på en stol. Efter det här har hen följande möjligheter:

  1. Hen kommer överens med tillverkaren hur mycket intäkter hen får per såld stol.
  2. Hen kan sälja rättigheterna för en större engångssumma. Då får tillverkaren bli med alla försäljningsintäkter.

Skaparen av en produkt/uppfinning/modell kan ofta försöka få direkta intäkter för sitt arbete, men de immateriella rättigheterna erbjuder flera sätt att utveckla företagets verksamhet.

Exempel:

Kodare säljer licenser till applikationser (app) och spel som de skapat. Andra lägger ner tid och möda på att skapa program och delar dem gratis, liksom Linux-operativsystemet som fritt kan laddas ner eller spelen i telefonerna som erbjuder möjligheten att köpa tilläggsegenskaper till spelen senare. Meningen är alltså att man förtjänar pengar indirekt med tjänster och reklam.

I exemplen har upphovsmännen rätt att bestämma hur de ska dela användarrättigheterna till sina kreationer (lite på samma sätt som ett företag som producerar varor kan bestämma hur de prissätter sin produkt). På samma sätt måste alla företag vara medvetna om andras immateriella rättigheter och söka lov att använda arbeten som andra skapat.

Det finns inte bara ett sätt att sköta sina IP-ärenden, och varje företag kan göra olika val med tanke på sin affärsverksamhetsmodell.

När ska man tänka på immateriella rättigheter i ett UF-företag?

I det skedet du grundar ett UF-företag måste du bedöma hur unika dina idéer (produkter, kreationer, föreställningar, namn, logon) är och om du har en möjlighet att få äganderätt till dem. På det sättet tryggar du din idé för kopiering.

Kom ihåg att man inte kan skydda största delen av idéerna med immateriella rättigheter eftersom det redan finns likadana idéer/innovationer på marknaden. Ibland kan den vara klokt att utveckla en produkt eller tjänst snabbare än konkurrenterna än att använda samma tid till att försöka skydda sin idé.

Närmast lönar det sig för dig att fundera på immateriella rättigheter om du skapar någon produkt eller verksamhetsmodell som klart skiljer sig från nuvarande produkter och är lätt att kopiera eller reproducera. Du kan gå miste om dina rättigheter om du inte sköter om att skydda dem, så det gäller att vara noggrann med det här.

Du måste också skydda dina rättigheter från olovlig användning (även om användningen vore oavsiktlig) eftersom rättsinnehavaren omedelbart bör meddela den som olovligt använder sig av idén om missbruket.

Back To Top