skip to Main Content

Ett år som företagare-programmet och UF-företaget ger studerande en möjlighet att testa entreprenörskap på ett tryggt sätt, under handledning och som en del av sina studier. UF-företaget är inte en näring, det är en entreprenöriell kurs och ett kursverktyg som arrangeras av en läroanstalt. Som UF-entreprenör är det möjligt att förverkliga sin egen affärsidé som kan basera sig på egna intressen och kunskaper.

UF-företaget fungerar med riktiga pengar och säljer sina produkter eller tjänster till kunder. Detta ökar programmets effektivitet, studerandens motivation för verksamheten ochintroducerar affärslivets element. Samtidigt uppmuntras studenterna att vara aktiva och ta egna initiativ.

Utöver en oförglömlig inlärningsupplevelse får de studerande ett intyg som beviljas av Young Entrepreneurship Association, som intygar de lärdomar som ansamlats under programmet. Intyget är ett utmärkt komplement till CV.

Som rådgivare bör du vara dig själv och dela din egen erfarenhet med eleverna några gånger under programmet. En rådgivare förväntas använda sätta ner totalt cirka 5–10 timmar på uppgiften under läsåret. Du behöver inte vara Superman eller VD för ett stort företag, men det räcker bra om du har passion, livserfarenhet och en vilja att främja lärande och entreprenörskap.

Kort om UF-företag

  • UF-företaget kan bildas av en ung person som deltar i Ett år som företagare-programmet vid sin egen läroanstalt.
  • UF-företagets försäljning är vanligtvis mellan 100 och 10 000 euro. Nettoförsäljningsgränsen för UF-företag är 10 000 euro.
    • UF-företaget är inte momsskyldigt och betalar inte skatt i sig.
    • Man kan inte få hushållsavdrag för arbete som utförs av UF-företaget.
  • För ungdomarna är Intäkterna från UF-företaget personlig inkomst för förvärvsaktivitet.
  • Ung Företagsamhet rf har tecknat en ansvarsförsäkring och en produktansvarsföräkring för UF-företaget. Du kan läsa om försäkringarna här.
    • Om den unga vill får han eller hon Fennias olycksfallsförsäkring för programperioden. Läs mer här.
  • Ett UF-företag kan inrättas ensamt eller i en grupp.
  • UF-företag är inte en officiell bolagsform och har inte FO-nummer.
  • UF-företagets verksamhet är inte detsamma som att vara näringsidkare.

Rådgivare för UF-företag?

UF-företaget söker en rådgivare som stöder och sparrar företaget i dess verksamhet. Till exempel kan en ung förälder, släkting eller lokal entreprenör bli rådgivare. Rådgivaren kommer att få stöd från Ung Företagsamhet rf.

UF-företaget behöver inte en expert på detaljerna i entreprenörsanda, utan en person som är intresserad av att dela erfarenheter om entreprenörskap och tillsammans söka svar på UF företagets frågor. Rådgivaren är inte juridiskt ansvarig för affärsverksamheten.

Rådgivarens uppgifter

Till rådgivarens uppgift hör att kommentera idéer, ge förbättringsförslag, möjliga kontakter med aktörer på området, råd och förslag för att utveckla UGF-företagets produktion, marknadsföring och försäljning. Som rådgivare möter du UF-företaget på avtalad tid.

Genom att prata om affärsverksamhet med ungdomarna får du lära dig nya saker och bli insatt både i ett nystartat företags problem och ungdomarnas egna intresseobjekt.

Varför bli rådgivare?

  • Du kan följa en ung persons tillväxt inom entreprenörskapet och leva med i entreprenörskapets utmaningar och framgångar.
  • Du kan agera vuxen supporter för unga människor.
  • Du får handlednings- och mentorserfarenhet.

Om en rådgivare själv agerar som en entreprenör, kan dennes företag fungera som ett fadderföretag för UF-företaget.

Programmets skeden och möten med rådgivare

Steg 1
Introduktion till entreprenörskap, kompetens och affärsidé

1. träffen

UF-företagarna har redan funderat ut en affärsidé. Bekanta er med varandra, ungdomarnas affärsidé och personliga mål med programmet. Be först ungdomarna berätta om sin affärsidé och presentera dig själv och din egen karriärsstig. Kom ihåg att ungdomarna är huvudstjärnorna i det här samarbetet så låt de unga tala och koncentrera er på ungdomarnas företagsverksamhet och utvecklande av den i ert samarbete.

Diskussionsämnen:

  • möjligheten att genomföra idén under ett läsår

  • kunnande för att förverkliga idén

  • teamets förbindande och roller

  • ungdomarnas egna mål för företaget

  • företagets styrkor, svagheter samt möjligheter och hit (SWOT)

  • behovet av hjälp enligt ungdomarna och vad du kan hjälpa dem med

  • bearbetande av affärsidén hädanefter

  • konkreta åtgärdsförslag och delmål att gå igenom vid nästa träff

  • följande träfftidpunkter och platser

  • kontakt med e-post och telefon

Steg 3
Övervakning, utveckling och rapportering av företagsverksamhet

3. träffen

UF-företagens verksamhet fortsätter och utvecklas. En del av UF-företagen förbereder sig för finalen Våga vara företagsam och planerar åtgärder med den i tankarna. Oftast behöver ungdomarna i det här skedet lite extra påhejning för att orka UF-året till slut.

Diskussionsämnen:

  • ungdomarnas framtidsplaner sommarjobb (observera att UF-företaget fungerar endast under läsåret)

  • effektivering av försäljning och marknadsföring

  • utveckling av produkten/tjänsten

  • konkreta åtgärder för nästa träff

Steg 2
Startande av företagsverksamhet och kristallisering av affärsidé

2. träffen

I det här skedet har UF-företaget verkat redan en tid och utmaningarna ligger i allmänhet antingen i hur man ska förverkliga produktionen eller marknadsföringen. Under vintern och vårvintern ordnas också Våga vara företagsam -semifinaler och julbasarer i skolan. Dem har UF-företag en möjlighet att delta i och visa sitt kunnande och sälja produkter. Försäljning och försäljningstal är viktiga här. Be de unga att hålla ett försäljningstal för dig och i mån av möjlighet också för er arbetsgemenskap. Under de regionala semifinalerna har UF-företagarna en chans att få en finalplats till den nationella finalen Våga vara företagsam. Sporra unga att delta i de regionala mässorna och kom också själv med och kämpa på ungdomarna. Känner du någon som kunde vara till nytta för de unga? Nätverka ungdomarna med dina nätverk. Du har en nyckelroll i att öppna dörrar för de unga.

Diskussionsämnen:

  • kundmålgrupp

  • prissättning av produkt eller tjänst

  • företagets marknadsföring och försäljning: var och hur sker det?

  • ungdomarnas egna förslag och idéer till försäljning och produktion

  • bokföring, penningtrafik och lönsamhetskalkyl

  • träning av försäljningstal och respons

  • att bjuda in ungdomarna att presentera sitt företag vid ett evenemang för din arbetsplats

  • att dela kontaktnät och dirigera ungdomarna till de rätta människorna

Steg 4
Avslutande av företagsverksamhet, utvärdering och framtid

4. träffen

Diskutera med de unga om erfarenheterna under året: vad lyckades speciellt bra, vad kunde man ha gjort annorlunda och vad lärde de sig. Diskutera med ungdomarna om fortsättningen. Fortsätter de genom att grunda ett riktigt företag? Kan de unga vara i kontakt med dig i fortsättningen? Observera att man kan driva ett UF-företag endast ett läsår. Ifall de unga vill fortsätta sin företagsverksamhet måste de grunda ett riktigt företag eller verka via ett andelslag. I vissa läroinrättningar kan studerande fortsätta i ett andelslag som finns i läroinrättningen.

Diskussionsämnen:

  • utbyte av erfarenheter

  • saker man lärt sig under året

  • vad skulle ni göra annorlunda?

  • fortsätter ungdomarna med sin företagsamhet

  • kontakt mellan er i fortsättningen

Innehållstips för träffar

Då de studerande har eventuella verksamhetsidéer klara vore det bra att träffas och diskutera möjligheterna med och genomförandet av olika idéer och kommentera dem. Vid det första mötet är det också bra att bekanta sig med ungdomarna och deras mål i anslutning till sitt eget UF-företag.

Rådgivarens roll kan delas i två delar. Den första delen går ut på att att i normal ordning utvärdera idén (SWOT), dvs. fördelarna, svagheterna, möjligheterna och hoten som berättar om idén går att genomföra. För det andra och kanske viktigare borde du utvärdera sådant som ungdomarna kanske inte själva märker eller kan ta i beaktande. Sådana saker är t.ex.

  • Går idén att genomföra under ett läsår?
  • Har de studerande tillräckligt kunnande för att förverkliga sin idé?
  • Har hela teamet förbundit sig till verksamheten?

Det lönar sig att ärligt gå igenom dessa saker med ungdomarna och vid behov ändra på planerna ifall t.ex. motivationen inte räcker till.

Då de studerande är klara att registrera sitt företag bör UF-företaget skicka en registreringsanmälan till den nationella UF-byrån. Förutom företagets uppgifter ska registreringsanmälan innehålla uppgifter om rådgivaren så det första mötet borde äga rum inom två månader efter att läsåret inletts.

Då affärsverksamhetsplanen börjar vara klar lönar det sig att träffas för att kommentera och utveckla den. Det är vettigt att be UF-företagarna skicka affärsverksamhetsplanen per e-post t.ex. en vecka innan mötet så att ni under ert möte kan diskutera utvecklingsförslag och eventuella vargfällor i planen.

Kom ändå ihåg att UF-företagarna är unga och studerande och att det här troligen är den första affärsverksamhetsplanen som de någonsin gjort.

Då företaget börjar fungera är den första utmaningen i allmänhet antingen att få i gång produktionen eller marknadsföringen. I det här skedet kan ungdomarna be att få träffa dig för att fråga om råd med bl.a. hur produktionens ska gå till eller vem man ska sälja till. Det vore bra att komma verens om mötets innehåll och mål på förhand och be ungdomarna om en produktbeskrivning  och deras egna idéer om marknadsföringen och produktionen.

Under mötet kan du diskuterande antingen föreslå direkta åtgärder eller möjligtvis ge ungdomarna tips om personer som junde hjälpa dem på traven. Rollen som ”dörröppnare” är bland det viktigaste du kan ge de unga i form av råd eller hjälp.

Under programmet får UF-företagen tävla i olika tävlingar. Det lönar sig för rådgivaren att uppmuntra UF-företagare att delta i dessa aktiviteter och därmed utveckla sin egen verksamhet.

Från januari till mars arrangeras regionala Våga vara företagsam-semifinaler, som är mässevenemang. Evenemangen ger en utmärkt plattform för att träna på försäljning och nya nätverk.

Årsrapporten beskriver företagets verksamhet, ungdomarnas inlärning och ekonomiska uppgifter. Årsberättelsen kan också innehålla en kommentar av rådgivaren där du själv berättar om dina erfarenheter under året.

Årsberättelsen ska vara mera en beskrivning av verksamheten än en officiell årsberättelse. Då den är nästan klar vore det bra att träffas eller kommentera årsberättelsen per e-post innan den returneras till skolan och UF-byrån. Årsberättelsen ska också undertecknas av rådgivaren.

UF-företaget ska avvecklas innan läsåret är slut och före det ska man hålla ett avslutande möte där verksamheten officiellt avvecklas och man kommer överens om vinstfördelning och återbetalning av det placerade andelskapitalet.

Då verksamheten avslutats och årsberättelsen returnerats är det bra att hålla en utvärderingsdiskussion om läsårets händelser, goda stunder, problem och hur man klarat dem. Samtidigt är det bra att fundera över vad allt man kunde göra i framtiden. Det är också viktigt att du berättar för ungdomarna vad du själv lärt dig om verksamheten och samtidigt sporra ungdomarna att ta itu med nya utmaningar.

Vad lär man sig i programmet?

Arbetslivsfärdigheter och företagarattityd
Interaktion, teamwork och ledarskapsfärdigheter
Processen från idé till produkt
Att hitta sina egna styrkor genom att göra
Att lära sig företagets verksamhetsmodell i praktiken
Att lösa problem och hantera utmanande situationer
Affärsverksamhetskompetens; marknadsföring & ekonomi

Effektivitet

Jag lärde mig att ta och bära ansvar 82 %
Jag förstod vikten av en entreprenörsinriktad attityd 77 %
Mitt initiativtagande ökade 74 %
Min samarbetsförmåga ökade 68 %
Gav en realistisk bild av företagsverksamhet 59 %
Jag lärde mig förstå värdet av mitt eget arbete 58 %
Stärkte mina entreprenörsfärdigheter 54 %

Ett år som företagare:s frågeformulär medel från 2013 till 2018 (N: 2962). Programmet stärker studerandens färdigheter vad gäller arbetsliv, företagsverksamhet och ekonomi.

Se enkätresultat från Ett år som företagare-programmet

Långsiktig entreprenörsfostran stärker de färdigheter som behövs i arbetslivet samtidigt som den stöder allt lärande. En enkät visar nu tydligt att kompetens föds genom att göra saker, säger Virpi Utriainen, verksamhetsledare för Ung Företagsamhet rf.

I den tvååriga ICEE-studien deltog 12 000 respondenter från fem länder (Belgien, Italien, Lettland, Finland och Estland). JA Europes enkät genomfördes i samarbete med utbildningsministerierna i de deltagande länderna och har understötts av finansiering från Europeiska kommissionens program Erasmus +. I Finland var antalet respondenter 2 400.

Bland de ungdomar som deltog i entreprenörskapsfostran och jämförelsegruppen var skillnaden mellan tvärvetenskaplig kompetens, arbetslivsberedskap och studie framgång klart högre i Finland än i övriga Europa.

Tvärvetenskaplig kompetens uppstår genom praktiskt arbete

En studie har visat att ungdomar som deltagit i Ett år som företagare-programmet i allmänhet uppfattar fördelarna med olika ämnen och enheter bättre än ungdomar som inte deltog i programmet.

Att tillämpa saker man lärt sig i skolan på vardagliga situationer främjar förståelsen av sakers innebörd vilket leder till större framgång. Även om nyckelkompetenser (till exempel muntlig kommunikation, matematiska färdigheter, beslutsfattande) inte är huvudsyftet med Ett år som företagare-programmet var effekten tydlig i Finland. Till exempel förstärks förmågan att fatta beslut avsevärt genom mångsidig inlärning.

Entreprenörsutbildning inspirerar lärare

Entreprenörsutbildning är ett modernt och praktiskt undervisningssätt. Entreprenörsutbildning kan enkelt integreras i flera ämnen. Dessa två teman framgick starkt i de finska lärarnas svar. Majoriteten av lärarna betonade behovet av att fokusera på erfarenhetsbaserade metoder. Vissa lärare betonade de pedagogiska fördelarna med inlärningssättet: de började förstå sina elever bättre, vilket förändrade karaktären av deras relation.

ICEE-studien undersökte effekterna av Ett år som företagare-programmet på 15–20-åriga ungdomar i gymnasiet och vid yrkesskolor. I undersökningen deltog Kainuun ammattiopisto, Etu-Töölön lukio, Business College Helsinki, Helsingin kielilukio och Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko.

Ung Företagsamhet rf erbjuder program som stöder läroplanens mål för att stärka barns och ungdomars entreprenörsanda, arbetslivsfärdigheter och hantering av den egna ekonomin från förskola till högskola – med att lära sig genom att göra. www.nuoriyrittajyys.fi.

Back To Top